Det är dyrbart att äga Kristus | World Challenge

Det är dyrbart att äga Kristus

David WilkersonApril 9, 2012

Jesus talade till skarorna i liknelser: ”Allt detta talade Jesus i liknelser till folket, och utan liknelser talade han inget till dem, för att det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten, som sade: Jag skall öppna min mun i liknelser, och tala det som har varit dolt från världens begynnelse” (Matteus 13:34-35, min kursivering).

För många kristna idag låter liknelserna väldigt enkla. Men enligt Kristus innehåller varje liknelse en fantastisk hemlighet. Det finns en dold, himmelsk sanning i varje liknelse som Jesus berättade – och den sanningen upptäcks bara av dem som ivrigt söker efter den.

Många troende läser flyktigt igenom liknelserna. De tror de ser ett uppenbart budskap och fortsätter snabbt vidare. Eller så avfärdar de liknelsens betydelse med att den inte gäller dem. De vänder sig i stället till det Paulus skrivit och söker efter ”djupare sanningar”. Men jag tänker på två liknelser som innehåller den mest grundläggande sanning en troende kan få tag i:

”Himmelriket är också likt en skatt som blivit gömd i en åker och som en man fann och gömde, och i sin glädje går han bort och säljer allt det han har och köper den åkern. Himmelriket är också likt en köpman, som sökte efter goda pärlor. Och när han hade funnit en dyrbar pärla, gick han bort och sålde allt han ägde och köpte den” (13:44-46, min kursivering).

Du tänker kanske, ”Vad är fördolt i dessa sanningar? Vi vet alla att Jesus är den dyrbara pärlan, skatten som blivit gömd i åkern. Det är ingen stor hemlighet.”

Jag säger dig, det finns dold manna i dessa två liknelser, och bara en handfull troende har upptäckt det. Många har aldrig tagit sig tid att gräva så som mannen i denna liknelse gjorde. Sannerligen, dessa två desperata figurer – mannen som grävde och köpmannen som sökte – gör Jesus betydelse klar: Guds hemlighet måste begäras mer än allt annat i livet.

Bibeln förklarar tydligt att det finns hemligheter som är Herrens: ”Han är förtrogen med de rättrådiga” (Ordspråksboken 3:32) (KJV, His secret is with the righteous, Hans hemlighet är med de rättfärdiga, övers.). Dessa hemligheter har varit okända från världens begynnelse. Nu säger Matteus att de är gömda i Jesus liknelser, dolda sanningar som har kraft att befria kristna. Men få är villiga att betala det höga priset för att finna dem.

Vi vet alla att frälsningens gåva är gratis. Jesus betalade priset för vår frälsning till fullo för all tid: ”De blir rättfärdiga utan förtjänst av hans nåd” (Romarbrevet 3:24). Dessutom inbjuder Kristus oss till att dricka ur hans ständigt flödande nådekälla: ”Och den som vill får ta av livets vatten för intet” (Uppenbarelseboken 22:17).

Men i hans liknelse om såningsmannen varnar Jesus att inte var och en som bekänner honom kommer att bli kvar i tron. Enligt liknelsen kommer en del av sådden (evangeliet) att falla i god jord. Den sådden kommer att slå rot, växa och bära frukt. Men annan sådd kommer att falla på stenig mark och vissna innan den fått rötter. Ytterligare annan sådd kommer att falla bland tistlar och Satan kommer snabbt att rycka bort den.

Jag tror att det stora avfallet som Jesus profeterade om redan sker. Många vikar av från överbevisande, gripande förkunnelse för att söka efter lärare som tillfredsställer deras kött. De har blivit vilseledda av vad Paulus kallar ”ett annat evangelium, en annan Jesus.”

Jesus förutsåg allt detta. Han såg genom hela historien fram till vår tid och förutsade allt som skulle komma: förkastandet av gudfruktig tillrättavisning, uppkomsten av ett bekvämlighetens evangelium, den ytliga undervisningen från sådana som tillfredsställer köttet, de mångas avfall. Sannerligen, han varnade att i ändens tid kommer kärleken hos många att svalna.

Det är därför som Jesus tog sig tid att vara ensam med sina lärjungar: ”Då sände Jesus iväg folket och gick hem. Och hans lärjungar steg fram till honom och sade: Uttyd för oss liknelsen om ogräset i åkern” (Matteus 13:36). Jesus ville öppna ögonen på sina efterföljare för de djupare meningarna med hans liknelser. Han visste att de behövde sanning som skulle bära dem igenom tider av stor förförelse.

I detta slutna möte berättade Kristus de två liknelserna om skatten i åkern och den kostsamma pärlan. Dessa liknelser upptar bara tre verser i Bibeln, men inbäddade i dem finns Herrens hemligheter dolda från världens begynnelse. Jag tror att de för oss uppenbarar det dyrbara i att äga Kristus – och att vi ska gräva av hela vårt hjärta för att finna livets skatter som är dolda i honom: ”I honom ligger alla visdomens och kunskapens skatter fördolda” (Kolosserbrevet 2:3). Många kristna går genom livet nöjda med bara precis så mycket tro som behövs för att klara sig. Bara de som följer efter Jesus helhjärtat kommer att få del av hans överflödande liv.

Jesus börjar med att säga, ”Låt mig få berätta för er hur himmelriket är” (se Matteus 13:44). Kristus talar inte här om himlen så som vi tänker om den, härlighetens välde med Fadern. Han refererar till himmelriket på jorden och säger, ”Det är så här du kan äga fullheten av himlen i ditt hjärta nu.”

Hur uppnår vi himlen på jorden? De två liknelserna gör det klart: genom att äga Kristus i hela hans fullhet. Och det är en dyrbar strävan.

1. Skatten i åkern.

”Himmelriket är också likt en skatt som blivit gömd i en åker och som en man fann och gömde, och i sin glädje går han bort och säljer allt det han har och köper den åkern” (Matteus 13:44). Åkern här representerar den kristna världen. Det är varje område där evangeliet har förkunnats och tagits emot. Och mannen som arbetar på åkern representerar var och en som tjänar Jesus.

Denne man har fått veta av en pålitlig källa att en skatt är nergrävd någonstans i den åkern. Medan andra arbetare på åkern arbetar halvhjärtat, gräver denne man våldsamt, och han spenderar timmar och dagar med att söka efter skatten. Han har beslutat sig för att gräva fram Guds dolda skatt, och han vet att det enda sätt han kan finna den är att söka den med allt han har.

Vilken är skatten han letar efter? Det är den ofattbara upptäckten att Kristus är allt han behöver. Hans skatt är att veta att all glädje, ledning och syfte – sannerligen, himmelrikets sanna rikedomar – finns i hans Jesus. Det har ingen betydelse vilka kval och prövningar som han får möta. I Kristus har han fått alla resurser, för varje aspekt av livet.

När denne man till slut finner skatten gör han något underligt: Han gömmer den på en gång. ”En man fann [en skatt] och gömde [den]” (13:44). Varför ville han gömma denna underbara, nyfunna rikedom? Vi hittar en ledtråd i Paulus vittnesbörd: ”Men då det behagade Gud, som … avskilde mig och kallade mig genom sin nåd, att han ville uppenbara sin Son genom mig, för att jag skulle predika evangelium om honom bland hedningarna. Jag rådgjorde då inte genast med kött och blod, inte heller for jag upp till Jerusalem till dem som var apostlar före mig, utan jag for bort till Arabien” (Galaterbrevet 1:15–17).

Paulus hade fått en ofattbar uppenbarelse av Kristus. Varför valde han att hålla den hemlig? Det var för att denna skatt var så dyrbar för honom, kärare för honom än någonting annat. Han hade tjänat Gud med nitälskan som en farisé men utan kunskap om sanningen (se Romarbrevet 10:2). Nu när Paulus hade funnit att sanningen var Kristus ville han inte bli berövad den. Så han for till ödemarken i Arabien för att gömma sin skatt.

Paulus ”sålde allt det han hade för att köpa den åkern där skatten var nergrävd” i själva verket. Han förklarade, ”Jag vill inte att något leder in mig på ett sidospår från denna stora sanning jag funnit i Kristus. Jag kan inte lyssna på någon annans åsikt om detta just nu. Jag måste ta den i besittning själv. Sedan kan jag dela den med andra, efter att jag förstått hela storheten i det jag funnit.”

Det här är vad det kostade Paulus att få tag på sin skatt: ”Men det som var mig en vinning, det har jag för Kristi skull räknat som en förlust … Jag räknar allt som förlust mot det som är långt mer värt: kunskapen om Kristus Jesus, min Herre. För hans skull har jag räknat alltsammans som en förlust, och håller det för avskräde, för att jag skall vinna Kristus” (Filipperbrevet 3:7-8).

Hur är det möjligt att ”köpa” en dyrbar pärla?

Den här liknelsen talar om mannen ”som säljer allt han hade för att köpa åkern där skatten var nergrävd” (se Matteus 13:44). Vi vet att det inte är möjligt att köpa andliga ting med pengar. Så hur är det möjligt att köpa ”en dyrbar pärla” av vår Herre?

Genom århundraden har rika människor försökt vinna evigt liv genom att avstå från sin rikedom. De övergav slott, land, rikedomar, enorma hjordar, juveler och vackra kläder, allt i ett försök att vinna Kristus. De blev utfattiga, de åt påvert och hade på sig djurskinn. Men ingen kunde någonsin finna Jesus på detta sätt.

Jag tror att Paulus tillbringade sina månader i Arabien med att ”köpslå” med Fadern. Jag tänker mig att han frågade, ”Herre, hur kan jag äga Kristi fulla rikedomar? Vad kommer att krävas?”

Fadern svarar Paulus, ”Ge mig all din självrättfärdighet, dina goda gärningar, dina strävanden att behaga mig – och jag ska ge dig Kristi helighet genom tro allena. Lämna alla dina mål, ambitioner och planer till mig. Jag ska ge dig Kristus själv att leva i dig och genom dig. Hans önskningar kommer att bli dina, och du kommer att känna glädje som ingen prestation någonsin skulle kunna ge dig. Är det att vinna Kristus värt allt det där för dig?”

Paulus vann Kristus. Han kom ut från ödemarken och ägde till fullo sin skatt och vittnade, ”Den gamle Paulus är död. Nu lever Kristus i mig. Alla mina ambitioner är borta. Allt jag ville göra eller vara tidigare har jag lämnat kvar i ödemarken. Jag har funnit mitt livs skatt, och han räcker helt och fullt till för mig. Jesus är allt jag någonsin kommer att behöva.”

Du kanske undrar, ”Var finns det fördolda mysteriet i denna liknelse om skatten?” Paulus svarar: ”Den hemlighet, som från världens och tidsåldrarnas begynnelse har varit fördold, men nu har blivit uppenbar för hans heliga. För vilka Gud ville göra känt hur rik på härlighet denna hemlighet är bland hedningarna, som är Kristus i er, härlighetens hopp” (Kolosserbrevet 1:26-27). Kort sagt, mysteriet är Kristus själv i dig. Självaste himlens skatt lever i dig, och du äger den!

2. Den dyrbara pärlan

”Himmelriket är också likt en köpman, som sökte efter goda pärlor. Och när han hade funnit en dyrbar pärla, gick han bort och sålde allt han ägde och köpte den (Matteus 13:45-46).

Vem är köpmannen i den här liknelsen? Den grekiska roten förklarar att han är en resande grosshandlare. Han var också en proberare, eller testare, som förtjänade sitt levebröd genom att bedöma kvalitet och värde på dyrbara pärlor.

Vi vet att Jesus är den dyrbara pärlan som hittades av denne köpman. Kristus är väldigt dyrbar, helt ovärderlig, eftersom köpmannen säljer alla sina andra ägodelar för att vinna honom. Min fråga är, vem var den ursprunglige ägaren till denna dyrbara pärla? Och varför var han villig att skiljas från den?

Jag tror vi finner meningen med pärlan i Guds eviga mål. Jesus är Faderns högst värderade och skattade ägodel. Bara en sak skulle kunna få Fadern att ge upp denna ovärderliga pärla: Han gjorde det av kärlek. Han och hans Son hade slutit ett förbund innan världens skapelse, och i det gick Fadern med på att skiljas från sin Son. Han gav upp honom som ett offer, för att återlösa mänskligheten.

Aposteln Petrus nämner det höga priset på denna kostbara gåva: Kristi dyrbara blod. Tänk efter: Universums Gud hade gjort sin kostbara pärla tillgänglig för alla. Men kyrkans män satte inget värde på honom: ”Och de tog de trettio silvermynten, priset han blev värderad till, han som Israels barn hade värderat” (27:9).

Jag säger dig, Herren måste sörja idag över att se hur lite värde hans folk sätter på denna ovärderliga pärla. För en del är Kristus inte mer än ett museiföremål. Människor besöker honom en gång i veckan för att beundra honom eller prisa honom och säger, ”Vilken skönhet. Så fullständigt underbar.” Men de äger aldrig pärlan. De köpslår inte med ägarna för att få den till vilket pris som helst.

Gud har för avsikt att låta hans pärla bli funnen av dem som är besatta av att äga honom. Det är som att han säger, ”Min pärla är tillgänglig bara för dem som sätter ett högt värde på honom.” Därför representerar köpmannen i denna liknelse en väldigt liten grupp av troende idag. Dessa tjänare har i Jesus funnit svaren på alla sina behov och hjärterop. Han har blivit det centrala i deras liv. De har beslutat sig för att följa efter denna skatt med allt de har i sig själva. Och de kommer att få tag på honom till varje pris.

Vad kostade det köpmannen att få tag på pärlan? Kom ihåg, den var ovärderlig. Den hade inte kunnat köpas med någon som helst summa pengar. Det fanns helt enkelt inte tillräckligt med guld eller silver på jorden för att matcha dess värde, och köpmannen visste det. Han insåg att han kunde ägna hela sitt liv till att samla ihop rikedomar för att få tag på den, men alla hans ansträngningar skulle vara förgäves.

Jag föreställer mig köpmannen säga till ägaren, ”Hör du, jag måste få den där pärlan. Jag står med glädje till din tjänst hela mitt liv i utbyte mot den. Vad du än ber mig om ska jag göra. Låt mig bara få äga den.” Vad är vår Faders svar på en sådan önskan? ”Ge mig ditt hjärta. Det är priset.” Vi läser därefter, ”Och när han hade funnit en dyrbar pärla, gick han bort och sålde allt han ägde och köpte den” (13:46).

Denne köpman sålde hela sin själ för pärlan. Det kostade honom hans själ, kropp och ande, ”allt han hade.” Men ägaren sa till honom att han skulle få något i gengäld: ”Du kommer att bli min livegen. Men du kommer att bli mycket mer än det för mig. Genom att du ger mig ditt hjärta låter du mig adoptera dig. Jag ska göra dig till en del av min familj. Då kommer du att bli min arvinge. Du kommer att äga pärlan tillsammans med mig.”

Låt mig få berätta vad dessa två liknelser betyder för mig personligen.

Kristus är skattkistan i åkern. I honom har jag funnit allt som jag någonsin kan behöva. För mig betyder detta det följande:

Inte mer försöka finna mening i tjänandet. Inte mer söka efter tillfredsställelse i människor. Inget mer behov av att bygga något för Gud eller för att vara lyckad eller känna att jag är till nytta. Inte mer försöka vara lika bra som alla andra eller bevisa något. Inte mer söka efter sätt att behaga människor. Inte mer försöka tänka ut eller resonera mig fram till min väg ut ur svårigheter.

Jag har funnit vad jag söker efter. Min skatt, min pärla, är Kristus. Och allt som Ägaren ber mig om är, ”David, låt mig få adoptera dig. Jag älskar dig, och jag har redan undertecknat papperen med min egen Sons blod. Du är nu en medarvinge med honom till allt jag äger.”

Jag är fortfarande i processen att sälja allt jag har. Jag ger fortfarande Fadern min tid, tankar, vilja och planer. Men jag vet att jag byter ut allt det mot skatten. Jag lämnar det i utbyte mot att köpa levande vatten, livets bröd, glädjens och fridens mjölk och honung. Och jag gör allt det utan pengar. Kostnaden för mig är min kärlek, min tillit, min tro på hans Ord.

Vilken byteshandel. Jag lämnar ifrån mig mina smutsiga paltor av självförtröstan och goda gärningar. Jag lägger undan mina av strävan nötta skor. Jag lämnar bakom mig mina sömnlösa nätter på tvivlens och fruktans gator. Och i gengäld blir jag adopterad av en Kung!

Käre helige, det här är vad som händer när du söker pärlan, skatten, tills du finner honom. Jesus erbjuder dig allt han är. Han ger dig glädje, frid, mening, helighet. Vad är han värd för dig? För att vinna honom kan det kosta dig mer än du har varit villig att betala. Jag ber dig: Börja gräva idag.
 

Download PDF