Frid i sinnet i dessa orostide | World Challenge

Frid i sinnet i dessa orostide

David Wilkerson
January 7, 2013

Jesus sa, ”Låt inte era hjärtan oroas och var inte modlösa” (Johannes 14:27). Kristus delade dessa ord med sina lärjungar på aftonen före hans korsfästelse. Orden skulle ge dem tröst och uppmuntran i vad som skulle bli den mörkaste timmen av deras tro. Ända sedan den tiden har kristna genom åren funnit tröst i dessa Jesu ord, en tröst som hjälpt dem att hålla dem vid mod genom deras svåraste prövningar.

Men idag har många kristna tyngda hjärtan och lever i fruktan. Jag vet från de många brev som skickats till vårt ministry att många troende i hemlighet är plågade av panik, förvirring och sömnlösa nätter. Jesus lägger till ytterligare en försäkran i samma vers: ”Frid lämnar jag efter mig åt er. Min frid ger jag er”. Ändå är det omöjligt för många kristna att finna frid i sinnet. För många kommer friden och går, och detta gör att de blir oroliga, rastlösa och illa medfarna av stress.

I Lukas evangelium sa profeten Sakarias om den kommande Messias, ”Vi, frälsta ur våra fienders hand, skulle få tjäna honom utan fruktan, i helighet och rättfärdighet inför honom under alla våra dagar” (Lukas 1:74–75).

Ett av de främsta skälen till att Jesus kom till jorden och dog för syndig mänsklighet är detta: att vi skulle kunna vandra med Gud utan fruktan, och njuta av hans frid alla våra livsdagar. Detta verkar vara omöjligt när vi möter katastrofer, bedrövelser och fruktansvärda sorger, och i perioder av lidande, prövning och otrygghet. I tider som dessa känner vi oss överväldigade och fruktan griper tag i oss. Hur fortsätta vara i frid när allt verkar vara utom kontroll?

Sakarias sa detta om Messias: ”För att ljus skall skina över dem som sitter i mörker och dödsskugga och styra våra fötter in på fridens väg(1:79, min kursivering). Han sa att Jesus skulle leda oss på fridens väg – inte till rastlöshet, tomhet eller fruktan, utan till lugn och ro. Detta är hans löfte, men för några verkar vägen vara precis den motsatta.

I denna värld möter vi vedermödor, förföljelse, förtärande prövningar, vi är ”trängda, utifrån av strider och inifrån av oro”, som Paulus säger i 2 Korintierbrevet 7:5. Vi kommer att bli frestade och vi kommer att få lida. Men ändå ska vi tjäna honom i rättfärdighet, frid och glädje i den Helige Ande. Paulus bön för församlingen var om frid i alla förhållanden: ”Må han som är fridens Herre ge er sin frid alltid och på allt sätt. Herren vare med er alla” (2 Tessalonikerbrevet 3:16).

Sann frid är resultatet av att ha blivit rättfärdiggjord av tro.

”Då vi alltså har förklarats rättfärdiga av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus” (Romarbrevet 5:1). Det måste finnas en solid grund för vår frid. Skriften säger att den grunden är rättfärdiggörelse. Vi kan ha frid eftersom Jesus Kristus har rättfärdiggjort oss inför Fadern.

Rättfärdiggörelse är förenad med två principer. För det första säger den att mina synder är utplånade. Jag har blivit frikänd från all orättfärdighet på grund av Jesu Kristi blod. De synderna ligger mig inte längre till last, för när Kristus gick till korset betalade han priset för dem alla.

Kort sagt, denna rättfärdiggörelse finns genom tro på Klippan, vår grund för all frid i Gud. Att ”rättfärdiggöra” betyder att förklara någon skuldfri. Det är att proklamera vår skuld till fullo betald av Kristus och att Gud är tillfreds. Jesus ”utlämnades för våra synders skull och uppväcktes för vår rättfärdiggörelses skull” (Romarbrevet 4:25). Han uppväcktes för att förklara oss fria från all skuld.

Men att ha blivit rättfärdiggjord betyder mer än att bara ha blivit förlåten. Jesus rentvådde mig inte bara från alla mina synder; han gjorde mig också välbehaglig inför Fadern genom sitt offer. Detta är den andra fantastiska delen av rättfärdiggörelse. Jag har inte bara förklarats oskyldig och utan skuld, utan jag har också förklarats helig i Guds ögon.

Du kan arbeta hårt för att få seger över varje inrotad synd. Du kan vara oklanderlig, få kontroll över varje vana, besegra ditt humör eller onda tankar, lägga bort allt ondskefullt prat. Men i allt detta kan du fortfarande bygga på fel grund. Varför? Eftersom din frid inte kan komma ur det du gör eller hur du känner dig.

Jag erkänner att jag tidvis har levat på detta sätt i mitt liv. Under de korta perioderna visste jag i mitt hjärta att jag hade blivit frälst av nåd genom tro och att mina goda gärningar inte skulle frälsa mig. Men som så många andra förväntade jag mig att Gud skulle välsigna mig efter min prestation. Min frid kom och gick; misslyckande av alla de slag medförde förtvivlan och förlust av frid.

Kanske du haft denna kamp. Du vill så gärna behaga Herren. Men du bedömer din ställning i Gud genom ”hur du mår” i stället för vad Jesus redan gjort för dig. Du bedömer din inre frid och till och med din frälsning genom din prestation. Så må det inte vara! Du kan inte rättfärdiggöra dig genom några mänskliga medel. Och du kan inte känna Guds frid genom Kristus innan du förstår dess grund. Den kommer bara genom att du vet att du är rättfärdig i Guds ögon genom Jesu utgjutna blod. Det är enbart av detta skäl som du är ”benådad i den älskade”.

Guds folk ska söka nå frid på ett mycket annorlunda sätt, genom att komma in i sanningen om vad Kristus har gjort för oss. Hans Ord säger, ”Låt Kristi frid regera i era hjärtan, den frid som ni blev kallade till i en enda kropp, och var tacksamma” (Kolosserbrevet 3:15).

Jesus kommer att fortsätta rättfärdiggöra oss, hela vägen tills vi möter honom i evigheten. Och vår tro på honom kommer ständigt att frambringa i oss en kraft till helgelse. ”För att de skall få syndernas förlåtelse och arvedel bland dem som är helgade genom tron på mig” (Apostlagärningarna 26:18).

Vi vet att vi är benådade av honom eftersom han inbjuder oss att frimodigt komma till hans tron.

Varför skulle Gud bjuda in dig till hans tron om han är arg på dig? Du kanske fördömer dig själv eftersom du haft en dålig dag eller gjorde något du visste bedrövade den Helige Ande. Men vid sådana tillfällen, vad uppmanar Ordet dig till att göra? Du ska springa till Herren och ropa, ”Jesus, mitt hjärta är ångerfullt. Jag vet att du kan utplåna all min orättfärdighet”.

Fadern har inte vänt ryggen till dig ännu. Men många kristna lever som om han hade det. De lever med konstant ängslan och tror att de är frälst den ena stunden och ofrälst nästa. De lever med onödig förvirring på grund av att de inte har denna grund: ”Jag är rättfärdiggjord i Guds ögon, genom Lammets blod. Jag är inte bara rättfärdig i hans ögon, utan jag tas också emot som helig av Fadern. Jag har rätt att komma inför hans ansikte”.

Det är vad berättelsen om den förlorade sonen handlar om. Denna simpla syndare blev inte bara förlåten, kysst och fick en dräkt och en ny ring, utan han bjöds också in att sitta vid sin faders bord för att njuta av festmåltiden. Det är den sanna bilden av rättfärdiggörelse: Vi har inte blivit lämnade att själva klara av att blidka Gud och kämpa oss till att stå i hans gunst. Han har gjort allt det för oss.

Satan står just nu inför Gud och anklagar dig för alla möjliga synder: trolöshet, lögner, oärlighet, ofullkomlighet. Han har en lång lista med alla fel du gjort på senaste tiden. ”Våra bröders åklagare … som dag och natt anklagade dem inför vår Gud” (Uppenbarelseboken 12:10). Djävulen säger till Gud, ”Hur kan den där vara frälst med allt det jag sett honom göra? Jag kräver rättvisa! Du kan inte vara en rättvis Gud om du låter honom komma undan med det.”

Djävulen har rätt i många av sina anklagelser. Du har svikit ibland. Du har inte svarat upp mot Guds härlighet. Du har gjort saker som är olikt Jesus. Men vår Domare är oberörd och inte imponerad av någon anklagelse vad det vara må. Han säger till vår åklagare, ”Du har ingen grund till åtal, du lögnens fader. Du kommer med anklagelser mot någon som jag redan har frikänt. Ge dig av nu!”

Vi behöver inte vara rädd för vår Domare. Han är på vår sida och har utplånat alla våra överträdelser: ”Du har kastat alla mina synder bakom din rygg” (Jesaja 38:17). ”Det är jag, jag som för min egen skull stryker ut dina överträdelser, dina synder kommer jag inte mer ihåg” (Jesaja 43:25). Jag ser Ärans konung stå framför vår åklagare och begära att få veta, ”Vem kan anklaga Guds utvalda? Gud är den som frikänner” (Romarbrevet 8:33).

När du läser detta kanske du lever under dina rättigheter. Du bär på en börda av skuld och oro som du inte behöver bära. Gud vill att du ska veta hur ren du är i himmelsen, att till och med nu är du redo för härlighet. Och han vill att du tillägnar dig den frid som är din.

I sitt andra brev talar Petrus om en slutgiltig upplösning av världen. Men till och med mitt i en sådan fasansfull tid, vid världens mest turbulenta stund, är vi kallade att ha frid i sinnet: ”Allt detta går mot sin upplösning … som får … himlakroppar att smälta av hetta ... Därför, mina älskade, eftersom ni väntar på detta, gör allt ni kan för att leva i frid, rena och oförvitliga inför honom” (2 Petrusbrevet 3:11–12, 14).

På den dagen när vi står inför Herren, ska vi titta på hans genomstungna händer och inse att Källan för vår rättfärdiggörelse har gjort mer för oss än vad vi någonsin skulle kunna uträtta under en livstid med botgöring eller prestation. Mina älskade, Gud vill att vi tillförskaffar oss hans välsignelse av frid just nu. Vår Fader vill att vi ska kunna titta på Jesu sår och förklara för djävulen, ”Det där är betalningen för mina synder. Du kan inte anklaga mig för de där sakerna längre, Satan. Jesus för min talan. Och på grund av honom är jag rättfärdiggjord i Guds ögon”.

Nyligen bad jag, ”Herre, jag vill ha din frid till vilket pris som helst. Jag vill inte lyssna på djävulens lögner mer. Jag vet att min frälsning inte finns i min prestation. Nej, Jesus, du allena för min talan. Jag vilar i vad du gjort för mig”. Kan du säga samma sak av tro? Att du inte ska försöka arbeta dig fram till Guds sanna välbehag? Att Jesus har tagit på sig alla dina synder, och att du kan komma inför Guds ansikte genom honom?

Faktum är att när Gud ser på dig ser han Kristus. Han ser inte den ”gamla människan” som Paulus refererar till, utan en ny skapelse i Kristus. Så som Jesus är i härlighet, är också vi i denna värld: försonade, rättfärdiggjorda och frigivna.

Så, är du bekymrad eller rädd? Fördömer du dig själv? Du behöver inte leva i skuld eller ängslan mer. Om du har bekänt dina synder och förtröstar på Jesu blod är de synderna borta, fullständigt utplånade. Du är rättfärdiggjord.

”Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus, de som inte vandrar efter köttet, utan efter Anden” (Romarbrevet 8:1). Gud säger i själva verket, ”Jag gav dig inte denna fruktan eller fördömelse. Det var djävulen som la dem på dig. Gör dig av med dem genom tro och säg, ’Jag är tvagen och renad genom tro på Jesus. Och jag vet att Gud älskar mig”.

Om du har gjort detta är Herren tillfreds med dig. Du ger honom stor glädje! Det är därför han säger, ”Kom frimodigt inför mitt ansikte, och gör dina önskningar kända för mig, och be rikligt så att din glädje blir fullbordad”. Detta är sann frid!
 

Download PDF