Den Uppriktiga Mannens Protest!

Jag fick ett brev frn en broder i Kristus, som skulle nog betrakta sig som en uppriktig man. nd kunde man f en knsla av bitterhet i hans brev.

Broder Wilkerson, vad har hnt med er? Ni brukade predika kraftfullt emot synd. Men jag r rdd att ni har blivit mjukare p senare tid. Ert senaste budskap (vid Jubilee) berttigar folk att synda. Ni erbjuder bekvma kompromisser istllet fr att vertyga folket om synd.

G tillbaka till att predika helgelse! Jag syndar inte och har inte synd i mitt liv. Ingen behver synda.

Han fortsatte anmrka i lnga stycken, p den tillrttavisning, som enligt honom saknades i min predikan.

Snlla - frsk frst mig, det finns en sak som jag fruktar mest, som predikant. Det r att mina predikningar dmer den rttfrdige och trstar den onde. Jag bvar nr jag lser dessa ord:

Den som friar den skyldige och den som fller den oskyldige, de r bda en styggelse fr Herren (Ords17:15)

Jag tror att varje sann Guds tjnare, som predikar ett kta evangelium, visar mnniskor nr de r p fel vg. Han pekar p vad som r synd fr att kunna uppenbara skillnaden mellan det heliga och det profana. Tacksam till Gud tror jag, att Han har hjlpt mig att gra just det.

Men, jag skulle vara en bedragare en lagisk faris om jag ocks inte predikade rikedomarna i Guds nd och krleksfull godhet, fr alla Hans barn som kmpar med synden.

Du knner skert vl till denna berttelse. Jag talar om liknelsen om den frlorade sonen - och srskilt om hans sjlvrttfrdige ldre bror.

I denna liknelse, symboliserar fadern Gud. Och vidare tror jag att de tv snerna representerar tv olika sorters barn till fadern. I sjlva verket har de tv olika stt att relatera till sin fader. Och jag menar, att mnga kristna faller i en av dessa kategorier av Guds barn. (Jag frklarar detta mera nr vi gr vidare).

Berttelsen brjar nr den yngre sonen krver att f sin del utav familjearvet, av fadern. Fadern tillmtesgr sin son och efter att han ftt sin del ger han sig i vg ..till ett frmmande land (Luk.15:13).

Givetvis, att behva ge denna del utav frmgenheten, gjorde inte fadern det minsta fattigare. Tvrtom, vad han gav sin son var en handpenning - en viss summa av hela faderns frmgenhet. Och jag tror att sonens arv representerar den rika vlsignelsen vi fr ta emot frn vr himmelska fader vlsignelser av barmhrtighet, nd och medlidande.

Vad jag tnker sga nu kan chockera dig. Jag tror att den yngre sonen representerar ett helt lger av kristna som jag kallar Vlsigna mig klubben. De kommer till Gud, som den frlorade sonen och gr ansprk p deras rtt till alla Guds rikes rikedomar. De krver grtande varje vlsignelse som Gud har lovat Vlsigna mig, Gud ge mig framgng! Sknk ned all nd och barmhrtighet i mitt liv. Jag vill ha allt som tillhr mig!

Kort sagt, de vill bygga upp en gmma av vlsignelser, lagra allt de bara kan.

Allt detta r bra frutom att sdana kristna har ofta, ingen lngtan att vandra nra intill Herren. Det enda de vill ha r alla vlsignelser som tillhr det kristna livet. I de flesta fall, tillhr den intima vandringen med Herren inte alls deras teologi. De vill inte hra talas om vad kostnaden och uppoffringen av gemenskap med Honom innebr eller att vandra i lydnad till hans Ord.

Just detta hnde den frlorade sonen. Jag tror att denna unga man brjade med god avsikt. Han hade tydligen arbetat ratal hand i hand med fadern, innan han bestmde sig fr att lmna hemmet. Under tiden mste han ha hoppats p, att kunna investera sina tillgngar, f framgng och gra sin fader stolt ver honom.

I sjlva verket var han som s mnga unga Kristi efterfljare. De glder sig ver sina nyfunna rikedomar av sanning och frihet, och proklamerar: Herren har gjort stora ting fr mig och jag vill alltid stanna nra Honom. Jag ska bli en vervinnare!

nd, vad som ofta hnder r, att deras hjrtan inte r helt och hllet instllda p att ha en lng varaktig relation till fadern. Som den frlorade sonen griper vrldsligheten fortfarande tag i dem ett begr av livets alla njutningar och njen. Och sakta brjar vrlden strypa all deras intimitet med fadern. Slutligen gr de bara till Herren fr att krva vlsignelser - och sedan slsa bort dem i vrldsliga begr!

Den frlorade sonens attityd illustrerar vad som kallas en ltt nd. Paulus skriver:

Vad innebr nu detta? Skall vi stanna kvar i synden fr att nden skall bli strre?

Naturligtvis inte Hur r det d: skall vi synda eftersom vi inte str under lagen utan under nden? Naturligtvis inte (Rom.6:1-2,15)

Den unge man frskte gra en gmma utav alla rikedomar som han fick ta emot frn fadern. Han vertygade sig sjlv: Jag r i trygghet nu. Jag har ftt allting frn min fader som jag ngonsin behver. Men, O, s fel han hade!

Varje vecka kommer mngder av frlorade sner till kyrkan. De sitter i bnken, sjunger i kren, undervisar i Sndagsskolan. De r nytestamentliga Gudsbarn som: har ftt arvslott (Ef.1:11). Och: fr del i det arv som vntar de heliga i ljuset (Kol.1:12).

De har ftt vad Bibeln kallar: borgen fr vrt arv

Vad hnder nr dessa troende vecka efter vecka hr budskapet om Guds underbara nd Hans verfldande barmhrtighet, Hans rttfrdiggrelse fr dem, Hans mottagande fr dem genom Kristus? Sakta men skert, brjar sdana kristna samla p hg handpenningen av deras familjearv. De jublar i det och sger, r det inte underbart att Gud lskar mig? Att han s fritt frlter mig nr jag faller i synd.

P Times Square Church predikar vi om allt detta Guds nd, Hans medlidande, godhet och mjukhet mot oss, om Hans rttfrdiggrelse fr oss och om Hans helgelse-arbete i oss och om hur Han accepterar oss i sin Son. Alla dessa lrosatser centreras i Guds barmhrtighet mot oss genom Jesus Kristus. Men vad hnder oss, nr vi frsker samla detta rika arv p hg fr oss sjlva?

Tnk vad som hnde den frlorade sonen: S fort han hade laddat sig sjlv fullt med Faderns rikedomar, brjade det brnna hl i hans ficka. Och snart bestmde han sig att vnda till vrlden fr att tillfredsstlla sitt hjrtas lustar. Han sade till sig sjlv: Min vlsignelse varar lnge till!

Mina lskade, jag r vertygad om att det finns mnga kristna, som kan inte handskas med ndens vlsignelser! De jublar och glder sig i budskapet om Guds ofrtjnta frltelse de fyller sina sinnen med varje bibelstlle som beskriver Guds nd och medlidande. De lskar att hra om Herden som gr efter det frlorade fret, drfr att det ger dem strre trygghet. Och nd, s fort de har samlat p hg all den rikedom, den underbara sanningen om Guds nd emot dem, brjar den brnna hl i kttets plnbcker. Och det blir, fr dem, ett tillstnd att synda!

P detta stt missbrukade den frlorade sonen sina tillgngar. Han spenderade faderns rikedomar i fester, i spel, han drack sig full, han sov med prostituerade. Kvll efter kvll slsade han bort vlsignelserna och fll djupare och djupare i synden. nd varje morgon skakade han av vertygelsen av synd i sitt liv och trstade sig sjlv med att g tillbaka till sin gmma, och sade till sig sjlv: Det finns fortfarande mycket kvar. Jag klarar mig!

Som den frlorade sonen, gr mnga kristna idag till ngot stlle fr frbjudna njutningar, fr att spendera sina rikedomar i utsvvande liv. Deras lustar driver dem att bedriva otukt, anvnda kokain, till homosexualitet, till pornografi, till alkohol och droger. Och nd fortstter de att trsta sig sjlva i sin synd, och sger: Guds nd r mer n tillrcklig fr mig! Han har mycket mer n vad jag behver. Gud lskar mig vad jag n gr i mitt ktt. Hans nd varar fr evigt!

Nej! Guds nd var aldrig tnkt att frvrngas och slsas bort. Den har istllet menats att ha precis motsatt effekt. Paulus skriver:

Ty Guds nd har blivit synlig som en rddning fr alla mnniskor.

Den lr oss att sga nej till ett gudlst liv och denna vrldens begr och att leva anstndigt, rttrdigt och fromt i den tid som nu r, (Tit.2:11,12)

Guds nd lr oss godhet, rttfrdighet, och helig Guds fruktan!

Nr vi n slsar bort Guds nd, hamnar vi i sjlens, andens och kroppens konkurs. Vi har inte lngre himlens brd som fda. Och vi hittar oss sjlva i en andlig svinstia svltande och vra sjlar gripna av hunger.

Lukas skriver:

Nr han hade gjort av med allt, blev det svr hungersnd i landet, och han brjade lida nd. Han gick och tog tjnst hos en vlbrgad man i det landet, och denne skickade ut honom p sina gor fr att vakta svin. Han hade grna velat ta sig mtt p frskidorna som svinen t, men ingen lt honom f ngot. (Luk.15:14-16)

Jag har sett sdan hr svlt bland kristna. En gng har de haft ett underbart vittnesbrd av Guds nd och barmhrtighet. Men nu, p grund av synd, har de blivit andliga skelett utan ngot som helst liv!

Kom ihg den frlorade sonens fader hade fortfarande alla de rikedomar som han son ngonsin skulle behva. Det spelade ingen roll hur illa denna pojke hade slsat bort sitt arv; hans fader hade bgaren fylld (nda till kanten) med rikedomar och frsrjning. Att vnda tillbaka till sin fader att g tillbaka fr att igen njuta av flden frn andliga rikedomar och ljuvlig nd krver att han skulle besinna sig. Lukas skriver:

D kom han till besinning och tnkte: Hur mnga daglnare hos min far har inte mat i verfld, och hr svlter jag ihjl. Jag ger mig av hem till min far och sger till honom: Far, jag har syndat mot himlen och mot dig. Jag r inte lngre vrd att kallas din son. Lt mig f g som en av dina daglnare. (Luk.15:17-19)

Den unge mannen mste beknna, Jag kan inte klara av detta trots allt. Mina lustar r starkare n jag! Jag har syndat emot Gud och min familj. Jag har slsat bort allt som jag har ftt!

Du mste frst nger r mera n, att bara vnda om och g tillbaka till Gud. Det r att man fullkomligt avsger sig sjlvbestmmandet att vnda sig till Gud och beknna: Herre, jag har frstrt mitt liv. Jag kan helt enkelt inte klara av det. Och nu kommer jag dmjukt till Dig och ber Dig att ta ver. Regera och led Du mitt liv frn och med nu, Gud!

Nr den frlorade sonen sade Lt mig f g som en av dina daglnare, beknde han, Fader jag kan inte vara min egen chef. Jag r trtt p att frstra mitt liv! Hjlp mig att ta order frn dig som alla andra dina tjnare gr. Led du mitt liv nu Du sger mig vad jag ska gra och hur och jag lyder glatt!

Nu brjar Gud med upprttelsens speciella arbete. Det r nu som festen brjar!

Och han gav sig av hem till sin far. Redan p lngt hll fick fadern syn p honom. Han fylldes av medlidande och sprang emot honom och omfamnade och kysste honom. Sonen sade: Far, jag har syndat mot himlen och mot dig, jag r inte lngre vrd att kallas din son. Men fadern sade till sina tjnare: Skynda er att ta fram min finaste drkt och kl honom i den, och stt en ring p hans hand och skor p hans ftter. Och hmta gdkalven och slakta den, s skall vi ta och hlla fest. (Luk.15:20-23)

Den slaktade gdkalven representerar Guds lamm som blev slaktad som betyder frsoning, gldje och frjd! Nr den frlorade sonen kom tillbaka, blev det fest en underbar, gldjens hgtid av firandet kring det hrliga, underbara lammet.

Och missta dig inte: Nr den frlorade sonen kom tillbaka blev han fullkomligt terupprttad in i Faderns hus inte som en tjnare, utan som en son! Han var villig att underkasta sig fadern och lyda under honom. Och nnu mera, han ville ha intim gemenskap med sin fader. Han hade frlorat all intresse fr der som fanns i vrlden och var redo att gra allt som fadern uppmanade.

Vilken underbar syn av total upprttelse!

Men den ldste sonen var ute p flten. Nr han p vgen hem nrmade sig huset, hrde han musik och dans. Han kallade p en av tjnarna och frgade vad som stod p. Tjnaren svarade: Din bror har kommit hem, och din far har ltit slakta gdkalven drfr att han har ftt tillbaka honom vlhllen. D blev han arg och ville inte g in... (Luk.15:25-28)

Den ldre brodern blev argare fr varje stund som gick. Han hade nd tjnat sin fader flitigt ratal, aldrig brutit emot ngot bud. Han var flckfri enligt lagen, och hade hllit sig fullkomligt ren.

nd, nr han kikade genom fnstret, fick den ldre brodern se den strsta nden som ngonsin givits till mnskligheten: Fadern omfamnar en ngerfull, frlorad son. Han frgade inte ngra frgor, han lxade inte upp sonen. Istllet kldde han sitt barn i nya klder och upprttade honom till hans forna stllning till en position av gunst och vlsignelse. Och sedan frde han honom till festen till firandet av Lammet!

Synen som den ldre brodern sg var, att vem som helst kan ngra sig, oavsett hur lgt han har sjunkit om han bara ger upp att styra sitt eget liv och kommer tillbaka till sin fader. Detta r den sanna frsoningen, direkt frn Guds hjrta!

nd protesterade den ldre brodern mot allt detta. Han vgrade att g till festen. Varfr? Han ville inte ha den minsta del i vad han menade var en enkel nd! Han sade fr sig sjlv:

Min bror brt mot alla bud han vanrade fadern. Han kan inte komma loss s ltt! Jag har arbetat lydigt ratal. Jag har slitit och svettats och plikttroget gjort goda grningar. Och nu nr min syndige broder kommer krypande frn svinstian, fr han en hjltes vlkomnande. Det r inte rtt. Jag r den syndfria, inte min broder!

Det r s typiskt fr en lagiskt sinnad person, att protestera mot det genersa utgivandet

av nd ver en avflling. Mnga kristna, som sitter i kyrkan bredvid en alkoholist eller en

drogmissbrukare, tnker: Tack gode Gud, att jag inte har syndat s dr. Han kan ju falla tillbaka redan i morgon. Jag fr hlla mig p avstnd frn honom tills jag ser att hans nger r kta.

Skriften sger att denna sortens stolthet r mera ddande n ngot beroende (alkohol- etc):

Drfr skall den som tror sig st stadigt se till att han inte faller (1.Kor.10:12)

Sanningen r, att nr den frlorade sonen sg sin ldre bror titta ilsket p honom genom fnster, s tnkte han troligen: O min bror, om du visste hur jag beundrar dig! Du har alltid visat iver, disciplin, trohet. Du har aldrig gtt ut och syndat som jag. Du har bttre vittnesbrd n jag. Och resten av mitt liv mste jag leva med minnet av skammen som jag orsakade vr familjs goda namn (rykte).

Jag vet att jag inte frtjnar ngot av detta. Faktum r att det borde vara du som str hr i mitt stlle. Vad jag nskar att ha gemenskap med dig!

Detta r ropet frn ett rligt ngrande och dmjukt hjrta!

Bda brderna var lika syndiga. Att missbruka nden att slsa bort, att frvrnga och frakta den r fel. Och att missfrst nden att inte uppskatta den eller att frneka den till andra r lika fel.

Den yngre sonen hade inte frsttt betydelsen av nden som r att vxa in i helgelsens mognad. Men den ldre, protesterande sonen, hade aldrig lrt knna sin faders hjrta. Han hade alltid skt att tjna sin faders krlek genom att lydnad och grningar. Han kunde inte acceptera att hans fader alltid villkorslst hade lskat honom, ven utan hans goda grningar. Sanningen var, att hans fader lskade honom helt enkelt drfr att han var fdd av honom ben av hans ben och ktt av hans ktt.

... Fadern kom ut och frskte tala honom till rtta, men han svarade: Hr har jag tjnat dig i alla dessa r och aldrig vertrtt ngot av dina bud, och mig har du aldrig gett ens en killing att festa p med mina vnner. Men nr han kommer hem, din son som har levt upp din egendom tillsammans med horor, d slaktar du gdkalven (Luk.15:28-30)

Den ldre sonen sade till sin fader: Jag knner inte fr en fest Jag r inte glad som du drfr att jag r under en brda! Alla dessa r har jag arbetat hrt fr att behaga dig, nd har du inte visat mig denna sortens krlek. Jag knner inte din krlek fr mig, Fader!

Detta r roten av problemen hos den protesterande sonen: Han trodde att han genom goda grningar hade frtjnat, det som hans yngre broder fick ta emot genom fri nd!

Varje lagisk sinnad kristen har svrt att lgga grningar gjorda i kttet t sidan. Varfr? Vrt ktt vill spela skdespel fr Gud! Vi vill kunna sga: Jag har frtjnat min frid i Gud. Jag har fastat, bett och gjort allt fr att vinna seger. Jag har jobbat hrt - och ntligen har jag lyckats!

Om vi r rliga, ser vi att vrt ktt protesterar alltid emot, nr det handlar om att vara beroende av Gud. Vi vill inte vara bara beroende av Hans nd och barmhrtighet. Eller vi vill inte tro att om vi bara kommer till Honom ngrande och i tro, torkar Han vra griffeltavlor rena. Vi vill inte erknna, att det r bara Gud, som kan ge oss kraft, vishet och auktoritet, som behvs, fr att leva som vervinnare.

Gud frbjud mig, att jag ngonsin skulle lska mina barn bara p grund av, vad de gr fr mig. Och Gud frbjud, att de ngonsin tvlar om min krlek, genom att de gr saker fr att behaga mig. Jag sger, som vilken frlder som helst skulle: Jag lskar mina barn lika mycket helt enkelt drfr att de r mitt ktt och blod.

All lydnad blir en smutsig trasa vidrig synd varje gng nr vi litar p att vi genom den frtjnar Guds acceptans. Varje gng lydnaden trnger undan nden, r den vrdels!

nd kan man d och d hra protester, Du tar fr ltt p synden! Var finns det grundliga frdmandet av denna mannens synd? Var finns den tillrttavisnings predikan? Han skulle ltt trilla dit igen. Lt honom bevisa sin nger. Han har inte haft tid fr att hinna lra sig helgelse, fr att lyda Guds bud, fr uppoffringar!

Vissa av de mest bittra, frdmande mnniskor som jag knner r kristna som sger dessa ord. Fr ngra r sedan, besktes vr frsamling av en pastor frn Ryssland, som hade ftt spendera flera r i fngelse fr sin tro. Nr jag sg p honom under vr lovsngs gudstjnst, s mrkte jag att han rynkade p pannan och hade en bister uppsyn.

Efter gudstjnsten frgade jag honom: Vad r det som r fel? Han svarade: Jag frstr inte hur ni har rtt till att klappa i hnderna och att vara glada. Ni har inte suttit i fngelse. Ni har inte betalat priset. Den enda vgen till seger r genom den sortens lidande!

Nej det r inte bibliskt! Vi kommer in i gldjen i Herren genom den ofrtjnta nden. Allting annat n nden r nstan, som att trampa Jesu offer p korset under sina ftter!

Vi mste vara frsiktiga s att inte vi ocks protesterar som den ldre brodern, den uppriktige mannen. Det r en protest av mnsklig uppriktighet och det blir till en stank i Guds nsa.

Till slut, lt mig sammanfatta pongen med denna berttelse:

Fadern sade till honom: Mitt barn, du r alltid hos mig, och allt mitt r ditt. Men nu mste vi hlla fest och vara glada, fr din bror var dd och lever igen, han var frlorad och r terfunnen (Luk.15:31-32).

Den yngre sonen som smutsat ned sig i ensamhetens sophg, p grund av sin synd var dd fr sin egen vilja. Och in sin misr, upptckte han ngot som var strre n smrtan. Han upptckte att han var frlorad.

Nr han tnkte p sin fader, s ville han g tillbaka till honom fr att kapitulera fullstndigt! Han visste att han aldrig skulle kunna betala tillbaka eller behaga honom med ngra goda grningar. Han frstod att han var fullkomligt beroende av faderns nd och krlek fr att f ngon som helst terupprttelse.

Men den ldre brodern knde inte till hur frlorad han i sjlva verket var om hur hopplst det var att frska bygga en bro ver den djupa klyftan, mellan honom och Gud. S han konfronterades aldrig med behovet att d fr sig sjlv.

Mina kra, den klyftan kan man aldrig verbygga med goda grningar, lften eller egna anstrngningar. Vr acceptans in i faderns krlek kommer endast genom Jesu Kristi blod. Det finns inget annat frsvar. Korset r den enda bron ver den klyftan.

Du kan protestera emot allt som jag har skrivit hr. Du sger: Broder Wilkerson, du sger till syndare att om de bara ngrar sig, blir allting helt pltsligt bra att Gud ska sudda ut deras frgngna och med ens ta dem till sig och till vlsignelserna!

Ja, det r precis vad jag predikar drfr att det r precis vad Jesus sger med denna liknelse! Nr som helst en syndare vnder sig till Gud, i en fullkomlig och rlig nger, i frkrosselse och dmjukhet, innesluts han med detsamma in i den lskande herdens ppna famn, Halleluja!

---
Anvands med tillstand frn World Challenge, P. O. Box 260, Lindale, TX 75771, USA.