När du inte vet dig någon levandes råd

 

I psalm 38 möter vi David när han vet vare sig ut eller in. Han var nedslagen och modfälld, och hans kamp hade tömt honom på all styrka. David ropade, ”Jag går krokig och mycket böjd, hela dagen går jag sörjande ... Jag är maktlös och helt sönderslagen, jag klagar i mitt hjärtas oro ... Mitt hjärta slår häftigt, min kraft har övergivit mig. Mina ögons ljus, också det är borta” (Psaltaren 38:7, 9, 11).

Det här var densamme som höll Guds Ord i ära och skrev jublande psalmer för att lovprisa Herrens härlighet. Men i detta deprimerade tillstånd gjorde David vad många modfällda kristna idag gör: Han drog slutsatsen att Gud höll på att tukta honom. Han ropade, ”HERRE, straffa mig inte i din vrede, tukta mig inte i din vredesglöd. Ty dina pilar har träffat mig, din hand har drabbat mig” (38:2-3).

David beskriver något som varje efterföljare till Jesus möter vid något tillfälle. Han talar om att vara under en demonisk attack från en modfälldhetens plågoande. Detta är Satans mäktigaste vapen mot Guds utvalda. Ingen kristen framkallar det själv, inte sänder Herren det heller. Det kommer direkt från helvetets hålor. Satan vill övertyga oss om att vi ådragit oss Guds vrede genom att inte hålla måttet mot hans heliga standard.

Paulus manar oss att vi inte ska falla offer för denna mentala snara: ”För att vi inte skall bli överlistade av Satan. Hans avsikter känner vi till” (2 Korintierbrevet 2:11). Paulus varnar: ”Se på detta missmod för vad det är: ett demoniskt vapen. Det är Satans pil för att få dig att tvivla på dig själv. Han vet att han inte kan fresta dig att vända bort från Jesus. Så han dränker dig med lögner, för att göra dig så nedslagen så du vill kasta in handduken.”

Davids prövning var inte ett dugg unik.

Jag har läst många biografier av hängivna män och kvinnor vilka Herren använde mäktigt, och var och en av dem kämpade igenom samma typ av förlamande modfälldhet. Den store brittiske predikanten C.H. Spurgeon ledde otaliga till Kristus genom sina kraftfulla predikningar men led av hemska anfall av melankoli (eller depression i dagens termer). En gång jämrade han sig: ”Jag har det svartaste hjärtat i Britannien.” Spurgeon kunde gå in i sin trädgård, lyfta sina händer till Gud och ropa, ”Herre, jag aldrig längtat så mycket efter dig som nu, och ändå så är jag så nere i min ande som aldrig förr. Var är du?”

Jag har lett evangelisationskorståg där tusentals på en och samma gång kommit till Kristus. Jag har hjälpt till att föra otaliga narkomaner och alkoholister till befrielse i Jesus. Men ofta inom några dagar efter sådana här tillfällen har jag blivit nertyngd av modfälldhet. Jag har tänkt, ”Mitt liv har varit ett fullständigt slöseri. Jag är misslyckad.” Jag identifierade mig med Davids ord, ”Mina ögons ljus, också det är borta” (Psaltaren 38:11).

Vi kan tala med Gud så mycket vi vill om våra känslor av misslyckande. Vi kan berätta för honom om vår desperation över våra synder och dåraktiga misstag. Vår Herre inbjuder till det, och han kommer alltid att vara mild mot oss i vårt hjälplösa tillstånd. Men vi ska aldrig umgås med tanken att Gud har övergivit oss. Till och med i sin desperation ropar David ut i samma psalm, ”Men jag väntar på dig, HERRE, du skall svara, Herre, min Gud” (38:16).

Om du genomlider en demonisk attack av modfälldhet föreslår jag tre saker.

1. Förtrösta inte på ditt eget förstånd för att försöka manövrera dig ut.

Du är inte någon match för den demoniska ande du strider mot. Striden är vida överlägsen din mänskliga skicklighet eller fysiska kraft. Denna konflikt är i andevärlden och måste utkämpas i Anden.

Davids frågor var inte några tvivel om Gud. Han börjar faktiskt psalm 42 genom att uttrycka sin djupa törst efter Herren: ”Som hjorten trängtar efter vattenbäckar, så trängtar min själ efter dig, o Gud. Min själ törstar efter Gud, efter den levande Guden. När får jag komma och träda fram inför Guds ansikte?” (42:2-3). David vädjade om en uppenbarelse och sa, ”Herre, jag har aldrig älskat dig mer än nu. Varför är jag så nedslagen?”

Modfälldhet har varit fiendens förstahandsval av vapen mot Guds utvalda i århundraden. När din attack kommer, tro inte att det är något ovanligt. Petrus skriver, ”Mina älskade, var inte förvånade över den eld som ni måste gå igenom till er prövning, som om det hände er något oväntat” (1 Petrusbrevet 4:12). Gud tillåter den här typen av prövning över alla sina heliga – och han kommer att föra oss igenom dem.

2. Gå in i bön och tillåt den Helige Ande göra sitt verk.

När du är nedslagen på grund av modfälldhet känner du antagligen inte för att bedja. Du kanske inte ens klarar av att viska en bön. Men du kan tala med Jesus i din ande: ”Herre, hjälp mig. Denna attack är för mycket för mig. Jag kan inte göra något annat än sitta här i tro. Jag förtröstar på att din Ande driver ut all modfälldhet ur mig.”

Bekymra dig inte om att försöka bedja dig ut ur förtvivlan. Det är en tid för Guds Ande att verka i dig. Jesus lovar, ”Och jag skall be Fadern, och han skall ge er en annan Hjälpare, som alltid skall vara hos er ... Jag skall inte lämna er faderlösa, jag skall komma till er” (Johannes 14:16, 18).

Det första Anden gör när han kommer är att avslöja Satans lögner. ”Men Hjälparen, den helige Ande, som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära er allt och påminna er om allt vad jag har sagt er” (Johannes 14:26). Det är den Helige Andes verk. Han omintetgör fiendens lögner och har med sig uppmuntran från höjden.

3. Våga tro på allt det fantastiskt goda den Helige Ande kommer att säga till dig.

Väldigt många kristna kommer in i Guds närvaro varje dag med förväntan att bli tillrättavisade av honom. Vad det måste bedröva vår Herre! När vi går in i bön borde vi vara beredda att höra ett gott ord från vår kärleksfulle Fader. Alla som hoppas på honom kommer att få ta emot hans härliga löften.

”Men vi känner, som Skriften säger, vad ögat inte har sett och örat inte hört och människohjärtat inte kunnat ana, vad Gud har berett åt dem som älskar honom. Ty för oss har Gud uppenbarat det genom sin Ande. Anden utforskar allt, också djupen i Gud” (1 Korintierbrevet 2:9–10).

Ta en närmare titt på två fraser ur detta avsnitt:

* ”Vad Gud har berett åt dem som älskar honom” (2:9). Satan kommer att attackera dig, och översvämma dig med lögner och nedslående ord. Men om du bara helt enkelt väntar på Herren, kommer hans Ande och driver bort alla djävulens lögner. Han gör det genom att ge dig en uppenbarelse att Gud har förberett goda saker för dig eftersom du älskar honom.

Vår Herre har en underbar plan för alla sina barn. Och ingen satanisk attack mot oss kan aldrig någonsin förändra de planerna. Gud vet om sorgerna, kamperna och smärtan vi möter varje dag – men han vet också om allt det underbara han har planerat för oss. Han vet vilken uppenbarelse vi kommer att få ta emot, nyttan vi kommer att få njuta av, frukten vi kommer att få se, glädjen och friden vi kommer att äga. Han har ett gott ord för alla som älskar honom.

* ”Ty för oss har Gud uppenbarat det genom sin Ande” (2:10). Herren längtar efter att visa oss sitt goda ord om vad han har förberett för oss. Och hans Ande är budbäraren som bär med sig det goda ordet. Den Helige Ande kommer att ge vingar till vår kraftlösa ande med denna uppenbarelse, och vi kommer att kunna flyga som örnar ut ur Satans snara.

”Vet du inte, har du inte hört att HERREN är en evig Gud, som har skapat jordens ändar? Han blir inte trött och utmattas inte, hans förstånd kan inte utforskas. Han ger den trötte kraft och ökar den maktlöses styrka. Ynglingar kan bli trötta och ge upp, unga män kan falla. Men de som hoppas på HERREN får ny kraft, de lyfter med vingar som örnar. De skyndar i väg utan att mattas, de färdas framåt utan att bli trötta” (Jesaja 40:28-31).

Detta är den Helige Andes gärning: att uppmuntra oss. Vårt arbete är helt enkelt att lita på att han fullbordar det som Fadern har sänt honom att göra. Gå in i din bönekammare just nu, även när du är modfälld, och stilla dig inför Herren. Även om du inte har nog med styrka att tala kan du gråta ut inför honom i din ande. Be denna bön till honom:

”Herre, jag vet att du har din boning i mig. Och jag vet att du har sänt din Ande för att trösta mig, styrka mig och uppenbara Kristi sinne för mig. Tala ut din tröst till mig. Jag har inte kvar någon styrka. Du måste lyfta upp mig och leda mig.”

Kristi Ande kommer inte att låta dig bedras. Han visar allt det goda Gud har framför dig. Men du måste våga tro att han kommer att tala till dig.

Du kommer inte att bli modlös Du kommer segerrik ut ur din prövning, eftersom din tro kommer att bli testad och prövad som guld. Och du kommer att få se Herren uppfylla alla löften han gett dig. Amen!