”Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen. Han räddade mig från min starke fiende och från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga. De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd. Han förde mig ut på rymlig plats; han räddade mig, ty han hade behag till mig” (Psaltaren 18:17-20, min kursivering).

Inte alla som tillhr vad som kallas ndetidens frsamling kommer att vara med som Jesu Kristi brud. Inte alla som sger: "Herre, Herre" kommer att f g in i himlen. Vi vet detta frn skriften.

Hur som helst, inom den prsterliga kyrkan ver hela vrlden finns en utvald kropp. En helig kvarleva, som kommer att innefatta Kristi brud. Just nu frbereder Gud den hr bruden fr brllopet med Hans Son. Han kommer att introducera bruden fr sin brudgum vid Lammets brllop!

I Markus 5 hade Jesus precis slutat undervisa i en kuststad och skickat iväg folket. Nu siktade han mot gerasenernas land på andra sidan vattnet. Jag tror att så snart Kristus satte segel mot den staden skälvde hela helvetet.

Jag tror få kristna anser sig vara otåliga. De flesta trogna Jesu efterföljare håller med om att de inte nått ända fram, att de inte är så kristuslika som de önskar vara. De talar om för dig att det finns områden i deras liv som är i stort behov av förbättring. Men få kristna känner igen en särskild form av otålighet i sig själva som är andlig till sin natur.

Vi kan inte separera Julen från Kristi uppståndelse. Du kanske tänker dig återupståndelsen som ett påskens budskap, men Barnet som föddes I krubban kan inte skiljas från Mannen på korset. Guds budskap till oss genom dessa händelser är densamma.

Tänk ett ögonblick på den härliga stunden när Israel i trygghet stod på andra sidan av Röda havet. Guds folk stod i tusentals uppradade vid stranden och såg hur en mirakulös scen spelades upp. Havets snabbt forsande vatten hade fallit ihop över faraos stora armé!

Vilken otrolig scen det måste ha varit – synen och ljuden måste ha varit skräckinjagande. Hästar bölade, soldater skrek, vagnshjul snurrade iväg i alla riktningar, män dök upp ovanför vattenytan för att få luft och försvann sedan i havets djup.

Gud säger till oss att han har lagt allt skapat under människans fötter. Begrunda följande avsnitt från Hebreerbrevet:

“Vad är en människa, eftersom du tänker på henne, eller en Människoson, eftersom du tar dig an honom? En liten tid gjorde du honom ringare än änglarna, och du krönte honom med härlighet och ära. Allt har du lagt under hans fötter. När han lade allt under honom, utelämnades inget, allt skulle vara lagt under honom. Ännu ser vi inte allt vara lagt under honom.” (Hebreerbrevet 2:6-8, Folkbibeln).

I ratal hade israeliterna lngtat efter att regeras av en mnsklig kung. Och till slut tillt Gud det. Han sade t profeten Samuel att smrja Saul till regent ver Israel. S profeten mtte Saul, smorde honom med olja och kysste honom. Sedan sade han till Saul: "Herren har utvalt dig att vara hrfrare ver hans arvedel." (1 Sam. 10:1)

Nehemja är känd som mannen som ledde återuppbyggnaden av Jerusalems murar. Israel var i fångenskap när Gud först väckte upp Nehemjas hjärta för detta förnäma verk. Och när Nehemja bad den persiske kungen om att låta honom återvända till Jerusalem för detta syfte rörde Gud kungens hjärta till att säga ja till hans begäran.

Jag vill tala med dig om tre män som Gud använde mäktigt – och hur han använde misslyckande för att frambringa gudsfruktan i dem.

Idag hör vi så mycket prat om framgång och hur människor skaffar sig den. Framgång i bibliska termer är väldigt annorlunda. När vi tänker på vilka Gud använde för att väcka deras generationer, upptäcker vi att de faktorer han använde för att forma dem var kval, smärta, sorg och misslyckande.