Du minns skert historien om Sodom och Gomorra i Frsta Mosebok. Tv nglar som visade sig som mn, nrmade sig Sodoms stadsportar. Antagligen var de kldda som vanliga mn.
Abrahams brorson Lot satt vid stadsporten, troligen med ngon officiell titel. Kanske var han en av stadens ldste som vlkomnade beskare. Nr Lot sg de tv frmlingarna, hlsade han p dem - mjligen medveten i sin ande om ngot vernaturligt i deras ansiktsuttryck.
Känner du att Gud är på gång att släppa loss något enormt i ditt liv? Har han talat till ditt hjärta, ”Jag har förberett något speciellt för dig. Du står i begrepp att börja en vandring med mig som du aldrig varit med om tidigare”? Kanske har ditt liv varit välsignat i hög grad av Gud. Nu säger den Helige Ande att hans gamla löfte är på gång att förverkligas till fullo – och det kommer att slå dig med häpnad.
Om detta beskriver ditt liv just nu, kan jag säga till dig med Skriftens auktoritet: Bered dig på att rannsaka ditt hjärta.
Jesus sa, "Jag skall icke lämna eder faderlösa; jag skall komma till eder" (Johannes 14:18).
När Kristus sa detta, var det till sina lärjungar han riktade sig, precis innan han gick till korset. Han hade samlat sina utvalda till en sista stund av gemenskap innan han skulle bli korsfäst.
Vilken sorglig, bedrövad samling dessa män var. Deras enda källa till tröst på jorden togs ifrån dem. Jesus var deras vägledare, deras lärare, deras glädje, frid och hopp. Och nu lämnade han dem fysiskt.
Kvällen före Jesu död satt Han tillsammans med sina lärjungar för att dela påskmåltiden. Gruppen hade en intim nattvardsstund tillsammans. Då, vid slutet av måltiden sade Kristus högtidligt: "Men se, den som förråder mig, han har sin hand med mig på bordet." (Luk. 22:21) Vilken fruktansvärd sanning att inse vid ett så intimt tillfälle. Satan hade helt fräckt intagit Judas, en av Jesu egna lärjungar.
Idag vill jag tala med dig om den sortens bn som mest behagar Herren. Det r nmligen inte alla vra bner som vlsignar Guds hjrta. Men med den helige Andes hjlp r jag nd sker p att det jag hr kommer att dela med mig av kommer att frndra ditt stt att be - frn och med idag och fram till Jesu terkomst.
Låt mig få ställa en enkel fråga till dig: Har du blivit satt fri? Du tänker antagligen, ”Naturligtvis! Jag har blivit tvättad, försonad, heliggjord av Jesus, och lever för honom. Det är varje troendes vittnesbörd.”
Här kommer en uppföljningsfråga: Reflekterar ditt dagliga liv den underbara frihet du just beskrivit? Skulle dina vänner, din make/maka, dina barn säga att du blivit satt fri? Eller är du som otaliga kristna som känner att de är på en andlig gungbräda? Är din vandring med Kristus ständigt upp och ner, till synes andlig ena stunden och köttslig i nästa stund?
”Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen. Han räddade mig från min starke fiende och från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga. De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd. Han förde mig ut på rymlig plats; han räddade mig, ty han hade behag till mig” (Psaltaren 18:17-20, min kursivering).
Inte alla som tillhr vad som kallas ndetidens frsamling kommer att vara med som Jesu Kristi brud. Inte alla som sger: "Herre, Herre" kommer att f g in i himlen. Vi vet detta frn skriften.
Hur som helst, inom den prsterliga kyrkan ver hela vrlden finns en utvald kropp. En helig kvarleva, som kommer att innefatta Kristi brud. Just nu frbereder Gud den hr bruden fr brllopet med Hans Son. Han kommer att introducera bruden fr sin brudgum vid Lammets brllop!
I Markus 5 hade Jesus precis slutat undervisa i en kuststad och skickat iväg folket. Nu siktade han mot gerasenernas land på andra sidan vattnet. Jag tror att så snart Kristus satte segel mot den staden skälvde hela helvetet.
Jag tror få kristna anser sig vara otåliga. De flesta trogna Jesu efterföljare håller med om att de inte nått ända fram, att de inte är så kristuslika som de önskar vara. De talar om för dig att det finns områden i deras liv som är i stort behov av förbättring. Men få kristna känner igen en särskild form av otålighet i sig själva som är andlig till sin natur.
